Det är det som farföräldrars liv går ut på, har jag märkt. Vi är så glada att få lilleman till oss. Det att han börjar närma sig sin 3-årsdag betyder ju också att han börjar visa sin egen vilja, på gott och ont. Vill ha-nej, nej, -vill HA! Nej!
Och så har vi (närmast jag) fullt program, se här:
PikkuLilla-dagklubben (tack och lov att det finns!)
![]()
Och de tre kompisarna, som redan vet vad dom andra heter, och delar gärna alla leksaker med varandra. Härligt att se när dom leker!
![]()
K-hallens leksakshylla: ”titta, Namu!” Nej, nej…tur att godishyllan är inget problem. Int’ för att detta är ett problem heller, när jag påpekar att han har många såna hemma redan…
![]()
Grannens trampolin, besök minst två gånger om dagen. ”Kivaa!”![]()
Och att hjälpa Dafa med dagliga rutiner
Sen så drar vi andan emellan; städar bort smulor och spilld mjölk under köksbordet, badar låååång utebastu och tittar påkvälls-TV med långa sovmorgnar. I väntan på nästa väcka.
Vilket skönt liv vi lever för tillfället, och tar vara på det!